På vår resa tog Magnus svindlande 5.525 bilder (!), vilket låter smått osannolikt, men så mycket blir det om man ska fylla en bok med både inspirationsbilder, träningsbilder, bilder på mat, bilder på återhämtning, porträtt, detaljbilder på prylar och natur och så vidare. Nu återstår jobbet med att sålla bort det som inte ska användas och välja vilka bilder som får vara med (vi gissar på runt 150-200 st).

Att åka på en sån här jobbresa är inte samma sak som att åka på semester, det ska man ha helt klart för sig redan innan, annars finns det nog risk för besvikelse. Med det sagt är det en enorm ynnest att kunna utföra jobbet i 24-27 graders värme (just värmen kände vi inte av så mycket dock pga konstant blåst, men vi brände oss på axlar, näsor, ryggar och läppar så visst tog solen trots hög solskyddsfaktor!), i en tropisk miljö med havsbrisen ständigt närvarande och med ett trevligt sällskap, boende på lyxhotell. Bara det att slippa plocka undan mat, diska, fixa tvätt mm till familjen är en sådan YNNEST.

Men något lallande vid poolen eller sovmorgnar, eller sena kvällar på klubbar och restauranger har det inte varit direkt. På en jobbresa som denna behöver man mycket struktur och planering, och flexibilitet då faktorer som exempelvis väder förstör den planering man redan satt. Vi försökte kolla vädret ett dygn i förväg för att få så pass uppdaterad info som möjligt och det var just ljuset på morgnarna fotografen ville åt, varpå vi gick upp kl 06.00 för att byta om, sminka oss, fixa håret (som sedan for åt helvete ändå pga halv storm), smörja in torra ben osv.

Till omslagsbilden enbart har vi tagit fyra eller fem olika ombyten av plagg, vid tre olika tillfällen. Bara det att hitta ett ställe att byta om på, på en vindpinad strand utan ombyteshytter kl 07.09 på morgonen är en utmaning. Det kommer sand ända in i trosorna, topparna flyger iväg, vita tights blir missfärgade av brunpuder osv. Det är alltid svårare ju fler människor som är på bilden. Vi var ju bara två, men då ska båda ha en bra blick och leende samtidigt (jag tenderar att blunda på cirka vart femte klick). Och när man plåtar i naturen utomhus så dyker nästan alltid oväntade element upp som promenerande par i bakgrunden, herrelösa hundar som vill leka, vågor som plötsligt sköljer in rakt över fötterna där vi står (och sabbar skorna), osv.

Sedan har vi ju andra moment att ta hänsyn till. Jag lyckades tajma in lingonveckan exakt under vår resa och var extra svullen runt magen (lagom kul då man plåtas i bikini och tajta träningsplagg), jag blev dessutom risig i kistan pga att jag åt musslor på en buffé och fick panik en tidig morgon (höll bokstavligt på att skita på mig), fick be Sabina lämna rummet asap (vi känner varandra men inte SÅ väl, eeehhh), så hon fick sätta sig i korridoren och surfa, haha… Magnus blev också dålig i magen pga sin laktosintolerans och hade glömt tabletter och de hade inte sånt på det lokala apoteket, Sabina brände ryggen och hade glömt after sun-balm, jag brände läpparna så illa att underläppen svullnade upp till dubbel storlek samma morgon vi skulle plåta ett av omslagsförslagen, osv.

För att vara en ”hälsoresa” har vi inte levt överdrivet hälsosamt måste jag erkänna. Det har varit trerätters till lunch och ibland även till middag, efterrätter dagligen och drivor av frestelser på den stora frukostbuffén eftersom hotellet hade eget bageri (ingen av oss tre kunde motstå belgiska våfflor, eller pannkakor, eller nygräddade croissanter…). Rödvin varje dag och något glas Prosecco här och där. Men samtidigt – inga jättemängder av allting utan mestadels smakportioner. Inget småätande mellan målen heller, utan frukost, lunch, middag – punkt. Inget snask, inga chips, inget okynnesgodis. Och vi har rört på oss mycket. Sabina har kört hårdare träningsintensitet än jag, men jag fick i alla fall ihop mina 10.000 steg (drygt) dagligen och körde även 3 st träningspass. Och inte en enda sen kväll, vi har stupat i säng klockan 21.00 och släckt lyset senast 22.00.

 

Sammantaget har det varit en fantastisk resa, med massor av skratt och fina samtal och otroligt bra bildmaterial till vår kommande bok (släpps i augusti). Resmålet Kap Verde var dock ingen höjdare generellt och ingen av oss är sugen på att återvända tyvärr. Men som kuliss för vår bok funkade ön Sal utmärkt. Jag har tankat massor av D-vitamin och känner mig rätt utvilad och nöjd.

Nu återgår livet till det normala igen, utan helpension och städning dagligen. Dags att välja ut bilder och svara på hundratals mail och just ja, skriva klart den där boken också!

2 kommentarer
  1. Tja, vad är väl en bal på slottet…. Härligt att få se lite baksida! Men bilderna ser ju bra ut dom vi fått se!!

Svara

Din e-postadress kommer inte att publiceras