Nästa veckas utmaning… Ni kan aldrig gissa vad det är!

Dålig fokus här nu, sorry! Men jag håller på med ett flertal parallella jobbprojekt och håller mig nätt och jämt över vattenytan stressmässigt. Det kommer en uppdaterad bildharang med mått och sånt och vikt senare i veckan. Hinner inte just nu! Det går nedåt, men jag ser inte KLOK ut utan kläder, just för att jag nu går på en väldigt smärtsam cellulitbehandling med koppning, lymfdränagemaskiner och vakumsug. Har miljoner blåmärken på benen och rumpan och folk kommer ju tro att jag har varit i slagsmål om jag visar mig så här i nuläget. Får se när jag törs strippa igen… Det kommer, ni får ge er till tåls. Mycket på agendan bara, helt enkelt!

Nu har jag en HELT ny veckoutmaning som jag ger mig själv. Nä, det är inte 100 burpees eller squats om dagen. Utan det här är MYCKET svårare. Faktiskt!

Hela nästa vecka ska passera utan gnäll! Alltså, jag ska inte gnälla över situationen ifråga utan bara lösa det. Min erfarenhet säger mig att gnäll sällan har hjälpt mig framåt i livet. Gnäll har varken betalt räkningar, gjort mig till en bättre morsa, trevligare fru, tolerant samarbetspartner eller flitig motionär. Gnäll har bara fått mig att stå och trampa vatten, eller tyvärr allt oftare – skickat mig bakåt istället för framåt.

Jag BEUNDRAR verkligen de som inte gnäller. Trots att de egentligen har så mycket sämre förutsättningar än jag. Jag är ju priviligierad, frisk, hyfsat välmående, stark, har god ekonomi och lever i en lycklig relation. Min enda utmaning i livet? Att få till en balanserad kost, träna för att må bra och inte vara så stel, sova ordentligt och därmed skapa en bra grogrund för att ta tag i andra bitar i livet.

Herregud, så svårt kan det väl inte vara? Eller – nu var jag ironisk. Jag VET ju att det ofta är lättare sagt än gjort. Men det är väl bara att bita ihop? Gilla läget? Och framförallt – SLUTA GNÄLLA.

Vilka är med? En vecka gnällfritt från och med imorgon? Vi får gnälla som fan ikväll alltså, haha. Men sen är det en paus från gnäll. Så ser vi var denna inställning tar oss?

12 kommentarer
    1. Klart du klarar det! Jag är en av de gnälligaste människorna jag känner! Nu ska glaset bli halvfullt istället för halvtomt. Om JAG kan fixa det (återstår förvisso att se, haha) – är jag övertygad om att du grejar det också. Tänk så produktivt det här kommer att bli!

  1. Ja! Jag är med. Det är så himla lätt att hamna ”det är så synd om mig”-tänket och bara gnälla och gnälla. Kanske särskilt i lite stressigare perioder. Så jag är på, redan nu faktiskt. Har gnällt alldeles för mycket veckan som gått.

    1. Kul! Men plus 1 på den! Jag läser igenom mitt inlägg och skrattar högt, gnäller ju även då jag bloggar haha, om mina blåmärken (högst självvalda sådana) osv. Och oj oj vad jag är stressad. Ja, men hantera det, acceptera det, eller ignorera det. Gör nåt liksom. Jag tänker frossa i självömkan i 40 min till, sen är det midnatt! =)

  2. Haha vilken rolig utmaning… har fått lyssna på sambons gnäll hela dagen pga han är sjuk och lite ynklig… läste högt vad du skrev om att gnäll inte gör ngt bättre ☺️ Sign me up på utmaningen! Genast kändes kommande vecka lite lite roligare ☺️??

    1. Haha, men jag tror också det! Att det kommer leda till positiva saker! Hur kan det INTE bli bra liksom? När man försöker se saker och ting från den ljusa sidan istället?

  3. folk som gnäller har sällan stora problem i livet.. när jag är som gnälligast försöker jag tänka så.. jag behöver också en gnällfri vecka.. men det blir tufft med två lata tonåringar i huset…

  4. Låter som en bra och nyttig utmaning! Jag tänkte ungefär den tanken redan igår, innan jag läste inlägget. Så man kan nog säga att pga en viss synkronicitet är jag också med. 🙂

Svara

Din e-postadress kommer inte att publiceras