En dag med systrarna Graaf

Idag hängde jag med systrarna Graaf hemma i Magdalenas fina villa för en intervju och porträtt till en av Sveriges största tidningar som kommer lite längre fram i höst. Det var länge sedan jag träffade dem men det känns ändå som om jag känner dem båda, lite grann. Troligtvis genom deras sociala medier. Vi har setts i olika mediasammanhang genom åren då jag varit chefredaktör på diverse magasin. Jag dras ofta till kändisar som just Maggan och Hannah, som inte är så där pretto eller finkulturella. Som är lite missförstådda, ofta väldigt omtyckta av den stora massan, men som ändå inte anses vara tillräckligt elitistiskt kreddiga för att bli bjudna på ELLE-galan. Sådana som struntar i att vara politiskt korrekta, som är lite yviga, bjuder på sig själva, kan blotta sina svagheter och dricker lådvinsrosé utan att hymla med det. Sådana människor kan jag relatera till. De är inkluderande och inte exkluderande.

Maggan har jag haft lite mailkontakt med emellanåt och jag upplever henne som en jävligt rolig, generös och varm person som gått igenom värre saker än någon människa borde ha fått utstå. Åratal av misshandel, förföljelse, dödshot, hjärntumör, skilsmässa och förlust av en av sina älskade söner, Isak, som hastigt gick bort 2014.

Hannah har också haft en tuff period nyligen med separation och en massa uppslitande flyttar, trassel med tonårsbarn och allt det som kan ingå i livet runt 40.

Maggans vackra sidentunika kommer från Revolver Hotel, Hannahs är från hennes eget märke Femme (som tyvärr lagts ned). Och min klänning är från Cubus.

Har du fördomar om systrarna Graaf? Kanske bär du på en del förutfattade meningar om dem, baserat på saker du läst i skvallerblaskor hos frissan? Många av dessa åsikter beror på att de tillhör den typen av kändisar som det gärna skrivs mycket om, utan att journalister faktiskt bemödar sig att fråga dem själva om hur saker och ting ligger till. Exempelvis var jag övertygad om deras ”schism”, systrar emellan, och undrar när de blev ”vänner igen”. Båda blev jätteförvånade och menar att de har aldrig brutit eller haft den typen av gräl och att det är ett typexempel på rykten som sätter fart och sedan blir till en sorts sanning.

Hannah och Magdalenas liv innehåller väldigt rafflande detaljer och även om Hannah är lite mindre extrovert än sin storasyster så är det ändå ett färgstarkt kaos av exmän, kärlek, avund, ilska, operationer (bröstimplantat som satts in och därefter tagits ut), en jäkla massa ungar och hundar, fåfänga, dramatik och ytterligheter. Men även diskbänksrealism (Magda avbröt sminksessionen idag för att ställa sig och steka falukorv till den hungriga och lätt uttråkade barnklanen hemma), kärlek och en osedvanligt stark syskonrelation.

Jag är helt yr i skallen av alla intryck efter mitt möte med Graaf-systrarna idag. Det känns som att slängas in som en lite avvikande, udda sportstrumpa i en torktumlare full av kulörtvätt. Magdalenas blixtrande energi, rappa käft, våghalsighet och tourettes-liknande oneliners (som hon ständigt oroar sig över: ”Men Guuuud, det där kan ju inte komma med i tryck!”) och Hannahs mer eftertänksamma attityd, ödmjukhet, sensuella framtoning och mer sublima mod. Förhoppningsvis kan jag summera allt i min intervju. Något jag har lärt mig med tiden är att inte alltid anta hur saker ligger till utan fråga. Ni kommer troligen att få reda på sidor hos Magdalena och Hannah som ni inte tidigare kände till.

Sminkade gjorde duktiga Mia Högfeldt och fotograferade gjorde grymma Margareta Bloom Sandebäck.

7 kommentarer
  1. Åh vad kul att få läsa den intervjun – det längtar jag efter. Gillar båda systrarna. Vackra som tusan.

    1. Vad kul att höra! Jag lovar att berätta här när intervjun finns ute, blir troligtvis någon gång i september/oktober.

  2. Gillar båda skarpt! De känns äkta med fötterna på jorden.
    Har gjort ända sedan 90-talet trots att man inte ”skulle” göra det. Och tycker att de är och har alltid varit sjukt snygga. I

    1. Det stämmer verkligen. Ingen av dem har någonsin försökt vara något de inte är. De är rakt igenom folkliga och står för det. Mänskliga, med brister i bagaget precis som alla andra. Kanske med lite tyngre bagage än flera av oss, just därför de blir extra intressanta. De är typiska överlevare och sådana brukar vara tuffa och spännande personligheter.

Svara

Din e-postadress kommer inte att publiceras