15-årig bröllopsdag firades på Birger Jarl

Förra veckan firade jag och maken 15-åriga bröllopsdag. Helt otroligt att vi orkat stå ut med varandra sååå länge! Haha… Skämt åsido, det är många parametrar som ska funka för att få ett äktenskap att hålla långsiktigt.

Personalen hade fixat ett gulligt och omtänksamt välkomnande i sviten.

Vår första intention var att fira denna bröllopsdag utomlands, i Italien. Men så blev det ju inte. Vi valde i stället att köra en staycation och ta in på ett av våra favorithotell i city, hotell Birger Jarl. Vi har bott här flera gånger tidigare och barnen älskar det, främst för att personalen är så charmig och genuint vänlig. Dessutom väldigt skönt för oss föräldrar att för en gångs skull slippa ta hand om matlagning, duka, bortplockning, disk mm. Och bara bli ompysslad.

Jag svirade om till den lilla svarta, en budgetblåsa från Cubus och klackar från Karen Millen. Väskan är faktiskt en kameraväska från Olympus!

Det var dock lite särskilda omständigheter under detta besök pga den rådande pandemi-situationen. Den ordinarie menyn var utbytt mot en väldigt begränsad sådan då de inte har möjlighet att ha full personalstyrka i dessa tider.

Men vi frossade ändå i en härlig charkbricka, caesarsallad, drack bubbel och åt creme caramel till efterrätt. Sedan kröp vi ner i fluffiga hotelltäcken och kollade på TV en stund innan vi somnade.

Så här avslappnat låg jag och poserade! hahaha

Vi bodde i Jarlasviten, som ligger på sjunde våningen. På samma våningsplan ligger även gymmet och det spanade vi in på morgonen efter frukost.

Frukosten trodde vi skulle vara begränsad också, men det var i princip samma rikliga utbud som vanligt. Däremot har hotellet vidtagit säkerhetsrestriktioner vilket innebär att man som gäst inte kan drälla ner vilken tid som helst, utan man behöver boka olika sittningar och tider i matsalen, för att det inte ska komma för mycket folk samtidigt. Smart!

De hade även flera skyltar med uppmaningar om att gästerna skulle använda handskar (vilket barnen gjorde!) samt använda handsprit som var utplacerad lite varstans. Plus att man skulle använda egna bestick för att plocka ur skålarna med.

Även denna gång blev vi mätta, nöjda, utvilade och belåtna över en trevlig vistelse och ser fram emot att komma tillbaka när pandemin lagt sig och allt återgår som vanligt igen.

Så får du äktenskapet att hålla – mina tips!

Jag brukar få frågan ibland om vad vi gör för att hålla ihop som gifta, när så många andra skiljer sig. Det finns ju inga generella regler som funkar för alla, skulle det göra det kanske jag borde skriva en bästsäljande bok om det. Men här är i alla fall min tips som har funkat för oss och som jag tror att andra kan låna inspiration av:

Humor. Livet är tillräckligt svårt som det är. Jag garvar flera gånger om dagen tillsammans med min man. Vi kan skratta åt oss själva, om dråpligheter, vi skickar fåniga memes och GIF:ar till varandra, vi prankar varandra. Exempelvis är min mans favorit att dra av täcket på morgonen jättefort och samtidigt ta en bild då jag ser mest förjävlig ut, en bild han sedan skickar varje gång jag blir kaxig. Eller så gör han bort mig genom att säga pinsamma saker högt och ljudligt när vi är i mataffären tillsammans eftersom han vet att jag blir generad. Och jag brukar hämnas genom smyga in min sons kallingar i hans kalsonglåda (de har samma märke, så de är lätta att förväxla), så att han drar på sig dom när han är stressad och lite sent upptäcker att de sitter för tajt. Osv. Barnsligt? Javisst.

Tydlig fördelning av uppgifter. Bor man ihop och dessutom har barn, då krävs väldigt mycket logistik för att inte hela maskineriet och ekorrhjulet ska braka samman. Folk hasplar ur sig att ”man måste hjälpas åt”, men det behöver konkretiseras mycket tydligare än så. Annars finns risk för missförstånd och att någon går omkring och är sur och tycker att den andra inte hjälper till. Gör en plan och håll er till den. Hos oss är det exempelvis min man som står för nästan all matlagning och jag för all tvätt/vika kläder. Han är även den som sköter inhandling av mat medan jag tar hand om läxläsning med kidsen. Skriv en lista på alla saker som behövs göras i ett hushåll och sen får ni plocka valda delar av det. Inga av sakerna är särskilt roliga, men de måste ju göras. Man kan ju försöka ta de sakerna man tycker är minst tråkiga.

Närhet. Har du valt rätt partner så ska den relationen tåla att ni umgås mycket. Annars är något allvarligt fel. När vi valde att jobba hemifrån, båda två (i samma kontorsrum dessutom) så himlade många med ögonen och sa: ”Gud, det kommer aldrig att funka! Ni kommer att gå varann på nerverna!”. Tvärtom. Vår relation stärktes av det. När jag däremot stressade till ett kontor inne i stan och vi knappt hann se varann, så gled vi ifrån varandra som partners och krisade rejält.

Peta inte i varandras hobbies/intressen. Närhetspunkten må vara viktig, men lika viktigt är det att ni fortsätter att göra det som roade er även innan ni skaffade en partner. Jag tycker inte att man behöver dela intressen på fritiden också och skulle aldrig kräva att min man började engagera sig i estetiska hobbies som jag gillar. På samma sätt som han fattar att jag skiter fullständigt i hans innebandy (som han älskar). Jag låter honom kolla på sina AIK-hockeymatcher ifred då jag vet att det är viktigt för honom, och respekterar att han kan välja bort parmiddagar mm för det, på samma sätt som han låter mig kolla streetstyle-bilder för att göra shopping-collage av dessa till ett på nätterna.

Gemensam syn på barnuppfostran. Det här kan skita sig rejält annars. Man behöver inte hålla med sin partner om allt, men ni behöver samma värderingar gällande hur barnen ska sköta sig. Prata igenom vad som är viktigt! Hur vill ni att barnen ska bete sig hemma och hos andra? Ska de lära sig att plocka undan sin tallrik efter sig? Hur mycket ska de få hålla på med sina mobiler och TV-spel? Osv. Det funkar inte att en förälder exempelvis tycker det är viktigt att barnen tvättar händerna noga efter toalettbesök och innan måltider (samt efter) medan den andra bara ”äh, lite skit har inte skadat någon!”.

Tillit. Låter lättare än det är. Jag vet. Tillit är ju något man behöver förtjäna. Visa att du litar på din partner. Var inte svartsjuk, det är så förbannat kontraproduktivt. Du vinner verkligen inget på det. Jag känner mig aldrig hotad av andra kvinnor. Varför skulle jag det? Om någon väljer att vara otrogen är jag rätt säker på att detta inte hade gått att förebygga genom att vara svartsjuk. Man kan inte göra så mycket mer än att påverka hur man själv beter sig som partner, eller snarare som människa. Det tar allt mitt fokus, jag skulle aldrig ha TID att ägna åt att gå omkring och oroa mig över hinder/faror jag inte ens vet om de finns? Tillit innebär även att lita på att din partner inte säljer ut dig eller gör sig lustig å dina vägnar bakom din rygg, att din partner försvarar dig om du blir attackerad (jag tänker främst verbalt här) och inte bara står och knyter näven i fickan. Jag är helt trygg med att min man uppfyller alla dessa kriterier och jag hoppas att han känner likadant även omvänt.

Uppriktighet. Grunden till framgångsrik kommunikation. Det är jobbigt och svårt eftersom ärlighet ibland sårar. Men tyvärr är det nödvändigt i en relation! Du måste kunna säga till en partner om den personen beter sig illa i vissa sammanhang, om han eller hon inte hanterar alkohol och ofta dricker för mycket, om han eller hon väljer extremt missklädsamma plagg, om han eller hon plötsligt börjar missköta sin hälsa och struntar i att ta hand om sig/slarvar med sin personhygien eller vad det nu må gälla. Grunden till uppriktigheten ska inte vara att komma med pikar för pikandets skull, utan för att man genuint vill hjälpa varandra.

Skaffa gemensamma projekt. Banden mellan er stärks om ni har tagit er igenom vissa konkreta saker. Det kan vara både stora och små projekt. Att skaffa barn är ju ett större projekt. Men det kan även vara saker ni gör för att förädla ert boende, exempelvis att hjälpas åt med att måla ett staket, eller att renovera ett rum och måla väggarna, eller att arrangera en kräftskiva där ni står för olika bitar av planeringen. Eller att starta ett extraknäck vid sidan om ert ordinarie arbete. Projekt kan även vara att lära barnen att simma, att hitta ett gemensamt mål (kanske en semester) att spara ihop pengar till, att skaffa ett husdjur, eller annat som passar just era prioriteringar.

I nöd – och lust. Det här uttrycket speglar livet och verkligheten mer än folk kanske tror. Man hasplar ur sig detta då man gifter sig, men sedan tror många att det bara ska handla om ”lust”. Det är lätt att ha ett stabilt äktenskap när allt flyter på. Men ni behöver även uthållighet. Det kommer att dyka upp skitstormar och sämre tider och förutsättningar. Tro mig. Sjukdomar, kvarskatt, uppsägningar på jobbet, värmepumpar som läcker, påfrestande släktingar, dödsfall, pandemier, ja – listan kan göras lång på saker som kan drabba folk. Dessa motgångar och denna nöd är inte alltid permanent, men man behöver ta sig igenom dem – tillsammans. Är ni rustade för det? Se till att bocka av de ovanstående punkterna först så kommer ni att vara det. Även i nöd behövs humor, närhet, tydlig fördelning av uppgifter, gemensam syn på barnuppfostran, tillit, osv.

Att vara gift är lite som att driva ett företag. Du behöver vara bra på starta igång saker, men även vara bra på uthållighet, planering och inte slarva med dina rutiner. Du behöver också ha stark tro på affärsidén (din partner, eller själva äktenskapet/relationen i sig) och en passion som driver verksamheten framåt. Lycka till!

Tack för 15 år, älskling! Nu kör vi 15 till…
3 kommentarer

Svara

Din e-postadress kommer inte att publiceras