Mellandagar

Hoppas att ni alla haft en riktigt härlig jul!
Själv har jag och resten av familjen legat däckade i hög feber, hosta och förkylning så här har det varit minst sagt lugna dagar. Vi hämtade hem en febrig tjej från förskolan för en vecka sedan och sedan dess har vi avlöst varandra med febertoppar. Det har varit sömnlösa vaknätter och dagar då jag varit så trött att jag inte ens orkat sätta på en kaffe. Därav frånvaron av glittriga julinlägg här på bloggen. Tröttheten har varit övermäktig och det är svårt att känna sig inspirerad bland snorpappershögarna.
Julafton var mysig med lite firade tillsammans med Mats familj men dagarna efter har vi inte ens orkat oss ur huset.

Det värsta är att jag även har börjat få känningar i ryggen igen och det gör mig livrädd!
I dag bröt jag ihop och bara grät i en timme. Jag är helt tom på energi och så jävla rädd för att få tillbaka smärtan i ryggen igen och bli tvungen att gå tillbaka till att äta tunga smärtstillande tabletter och antibiotika för att klara av dagen. Jag har precis börjat att få tillbaka mig själv och min vardag igen och jag vet inte om jag orkar med ett varv till.
Jag har ringt min läkare som självklart har julledigt och inte kan höras förrän efter nyår. Jag känner att jag måste få komma och magnetröntgas så snart som möjligt för att se att infektionen inte börjat sprida sig igen istället för att minska som den äntligen har gjort det senaste halvåret.
Nu inbillar jag mig att den växer från dag till dag och att jag känner av den tydligare och tydligare varje vecka. Jag måste få veta att allt är bra annars kan jag inte slappna av. Vid samma tid förra året blev jag väldigt mycket sämre igen så det gör mig så klart extra nervös. Då fick vi ställa in våra två månader i Mexiko och stanna hemma eftersom jag knappt kunde sitta upprätt på en stol eller gå längre sträckor.
Nu vill jag bara få komma till sjukhuset och få veta att allt är bra.

Usch vilket tråkigt inlägg det här blev. Men så ser det ut här just nu. Jag hoppas att vi i alla fall är friska till nyår så att vi kan avsluta 2018 med ett BANG!
Ett år som också hade väldigt mycket bra med sig. Jag tänkte försöka få ihop en liten ”recap” av året som gått. Vi får se om jag hinner få upp den innan nyår annars får det bli efter.

Nu blir det soffan och en kopp te för mig.  Håll tummarna för att jag är frisk i morgon!

Kram L

2 kommentarer
  1. Krya! Håller tummar och tår för att det lägger sig och ger sig. <3 Tack för att du bloggar ärligt, om livet, så det ser ut!
    Mvh Sanna

    1. Tack Sanna! Hoppas också att det bara är tillfälligt och att det inte blivit sämre. Nu vill jag bli frisk!
      Tycker själv att det blir så mycket mer intressant när det är ärligt och man inte bara skriver om allt det bra och härliga hela tiden. Alla har vi ju dåliga stunder och perioder. Det är lätt att det ser ut som att det inte är så i social medier men jag tycker att det är viktigt att visa alla sidor av livet.

      Stor Kram
      Lisa

Svara Lisa Strannesten Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras